Skogstorps historia

Av Skogstorps ca 3000 invånare. arbetar endast ett fåtal vid någon av de industrier som finns här, av vilka Alfa-Laval, Sveaverken och Skogstorps sågverk är de största. För bara ca 50 år sedan gällde det motsatta, de flesta som bodde i Skogstorp hade också sitt jobb i samhället.
Här har med andra ord funnits ett rikt näringsliv, med såväl bageri, slakteri, skrädderi, åkare, lådfabrikation samt pälsdjursuppfödning m fl. Hur kom det sig att folk slog sig ner här och kunde försörja sig inom orten?

Skogstorps vagga stod vid åns strömmande vatten, som tidigt i historien använts att transportera gods på, främst järn och spannmål. Vattnets kraft fick driva kvarnar och smedjor. Här hämtades också föda i form av fisk. Ålfiske har förekommit sedan medeltiden.

Det äldsta skriftliga belägget för Skogstorp är från 1570-talet. Joen bodde då på Skogstorps gård som s k biskopslandbo. År 1596 erhöll hillebardsmeden Jöns Påfvelsson förläningsbrev på Skogstorps hemman. Han drev en smedja vid ån för vapentillverkning. Kung Karl IX lät bygga en kanal med slussar för att få en segelbar förbindelse mellan Mälaren och Hjälmaren. Arbetet leddes av Jöns Påfvelsson och kanalen var färdig 1610, men användes bara under några decennier. Resten kan vi se vid Rosenforsparken


Här fanns också ett valkehus, ett litet sågverk, Kronans mjölkvarn och ålkista samt ytterligare ålkistor. , endast några kvarnar, en såg och en ålkista.
På 1600-talet var det järnhanteringen som dominerade med flera hammarsmedjor mellan Hyndevadsfallen och Skogstorp. Störst var Skogstorps järnbruk, även kallat Rosenfors bruk. Skogstorps bruk, som funnits i flera hundra år, lades ner 1843 av Birger Fredrik Rothoff. Han var ägare till Lagersbergs säteri under vilket anläggningarna vid ån lydde. Marken i Skogstorp ägdes vid den här tiden huvudsakligen av säterierna Ryningsberg och Lagersberg. År 1858 köptes Lagersberg av Carl Ulrik Bergstedt, som några år senare sålde Vreta gård till bröderna Bernhard och Oscar Liberg.
Av allt detta fanns inte mycket kvar vid 1800-talets mitt, då bröderna Bernhard och Oscar Liberg grundade Rosenfors jernmanufakturverk (B & O Libergs Fabriksaktiebolag) med tillverkning av bl a hugg- och hyveljärn, skridskor, strykjärn, besman och saxar. Därmed var det första fröet sått för en samhällsutveckling i Skogstorp


I början av 1900-talet kom ytterligare större företag till, Skogstorps såg, Eskilstuna Stålpressnings AB:s valsverk och kraftstation samt Åhléns kvarn. Personalen med sina familjer behövde bostäder och företagen uppförde boningshus åt sina anställda. Ett slags brukssamhälle växte fram.
År 1904 inrättades en egnahemslånefond för att mindre bemedlade arbetare på landsbygden skulle få möjlighet att skaffa sig egnahem på fri och egen grund och slippa bo i städernas osunda arbetarkvarter. Det var första gången som staten i större skala subventionerade någon form av bostadsbyggande och hade säkert stor betydelse för den första byggnationen i Skogtorp. Under 1920-talet byggde fem arbetare vid Rosenfors fabrik var sitt egnahem i Höjdenområdet. Antalet egnahemmare ökade sedan stadigt. Husen var i två plan med två rum och kök på nedre botten och ett rum och kök på den övre. Bostaden en trappa upp hyrdes ut och hyresinkomsten blev ett välkommet tillskott för att kunna klara ekonomin. Då familjen så småningom fick det bättre ställt kunde man ha hela huset för sig själv och möjligheten att hyra en bostad i Skogstorp blev mycket begränsad.

Kung Oscar II invigde i september 1877 "Oxelösund-Flen-Westmanlands jernväg" och därmed fick Skogstorp dagliga förbindelser med Eskilstuna. Omkring sekelskiftet kunde man åka båt till Skogstorp med ångfartyget Gustaf Lagerbielke varje lördag under sommaren. Vid Skogstorps station stannar inte längre några tåg och båttrafiken tillhör historien. Busstrafiken som började på 1920-talet finns dock kvar.

Rosenfors skola, tidigare ordenslokalen Brödraborg, blev 1906 den första skolan i Skogstorp. Dessutom gick man i Kyrkskolan, nuvarande Församlingsgården. 1964 stod nuvarande Skogstorpsskolan klar, där man går i skolan från förskola till grundskolans nionde klass.
År 1920 grundades Skogstorps Baptistförsamling. Tidigare hade man tillhört Eskilstuna Baptistförsamling, som 1888 byggde Betaniakapellet i Skogstorp. Det fick den nybildade församlingen som gåva. 1998 har emellertid församlingen upplösts och kapellet är till salu.

Som en sammanhållande länk i bygden var den livliga föreningsverksamheten. Redan 1892 bildades godtemplarlogen nr 1784 Skogsrosen med 28 medlemmar vid starten. År 1900 invigdes den nya ordenslokalen Brödraborg. De ekonomiska problemen var dock stora och 1906 köptes den av Husby-Rekarne församling.
En politisk ungdomsklubb fanns redan 1911, medan arbetarekommunen bildades några år senare. Samma år, 1914, invigdes arbetarnas möteslokal Folkets Borg. Flera föreningar tillkom och från 1920-talet och de närmaste decennierna framåt hade säkert den livliga föreningsverksamheten betydelse för sammanhållningen i det lilla samhället.

Invånarantalet ökade och företagsamheten var stor. Förvånansvärt många smårörelser startades i olika branscher. Man värnade om sitt samhälle, trivdes och höll ihop.Det mesta klarades av inom orten. Men visst fanns det problem. Många hade det ekonomiskt knapert och ohälsa och sjukdom drabbade ofta dem som tvingades arbeta i den ofta hälsovådliga miljön i fabrikerna.

Nya hus har byggts och vi har blivit allt fler, men av företagsamheten är nästan allt borta, bara en affär finns kvar t ex. Många försvann säkert i och med att den ursprungliga ägaren gick ur tiden och ingen annan ville ta över. Lönsamheten var dålig för småföretagaren. Vi har ett geografiskt rörligare samhälle, mycket på grund av den ökade bilismen. De flesta, både män och kvinnor, har sina arbeten utanför Skogstorp. Hemmafrun tillhör historien. Inköp och andra ärenden uträttas i allt större utsträckning i centra av olika slag.

Men den lantliga miljön drar som bostadsort, ett andningshål att hämta kraft ifrån för att orka med nutida stressiga levnadsvillkor. Skogstorp har därför behållit sin popularitet som bostadsområde och många som tillbringat barndomen här, återkommer som vuxna och låter en ny generation växa upp i den trivsamma kommundelen.

Här kan du få mer information om Skogstorps historia.

Fakta till ovanstående har hämtats främst från Nils Lindhes skrift "Skogstorpsbygden förr och nu" och Eskilstuna museers årsbok 1983-1985.

Tillbaka